Förbundets riktlinjer för kvalster 2011-03-29:
Styrelsen har jobbat med nya riktlinjer för kvalster men vi har fått väldigt olika svar beroende på vem vi har frågat så har vi kommit fram till att det är svårt att ta fram några riktlinjer överhuvudtaget. Tyvärr kan vi inte komma fram till ett svar som känns tillförlitligt och därför väljer vi att inte ha några riktlinjer för vad som gäller för kvalster.

Hädanefter rekommenderar vi alla att rådgöra med sin veterinär och såklart inte tävla med en kanin som uppfattas som sjuk.

Förbundsstryrelsen.

Det finns flera olika kvalstertyper hos kanin. Öronkvalster och pälskvalster är de vanligaste, men i andra delar av världen där skabb är mera utbrett kan de få skabbkvalster också. Medan det bara är en typ av öronkvalster som är vanlig, Psoroptes cuniculi, finns det två typer av pälskvalster som är vanliga på kanin; Cheyletiella parasitovorax (mjällkvalster) och Leporacarus gibbus (hette tidigare Listrophorus gibbus, kallas ibland pälsätarkvalster).

Leporacarus håller till på själva håren, medan Cheyletiella lever nere i hårsäckarna, dvs runt hårroten nere i huden (men den gräver sig inte in i huden).

Det är vanligtvis mjällkvalster som ger kliniska symtom hos kaninen; klåda, mjäll och håravfall, speciellt på nacke, rygg och rumpa, medan Leporacarus kan finnas i stort antal utan att ge kliniska symtom. Men kaninen kan klia sig som följd av dem och påföra sig själv skador i huden och håravfall när den kliar.

Kvalstren kan finnas var för sig, eller samtidigt på samma kanin, så för att vara säker på vilken kvalstertyp kaninen har måste man till veterinären och få dem undersökta med mikroskop. Men om kaninen visar symtom på stark klåda och mjäll är det mest sannolikt att den har mjällkvalster.

Mjällkvalster syns som mjäll i nacken och klåda, medan Leporacarus sätter ägg på hårstråna där de kan ses med blotta ögat (ser ut som små salt-/pepparkorn).

(När det gäller mjällkvalster, så kan den smitta över på människor. Det visar sig i så fall som ett rödaktigt utslag som kliar, speciellt på armarna och andra hudområden som kommer i kontakt med kaninerna. Men det är bara hypersensitiva människor som reagerar, de flesta av oss får inte ett sådant utslag. Kvalstren kan inte överleva och formera sig på människor, det behöver de kaninpäls och kaninhud till...)

Det finns flera olika behandlingar. En behandling som rekommenderas är Stronghold. Den tar inte bara död på kvalstren som finns på kaninen, utan även de som föds samt de som de eventuellt får på sig inom en månad efter behandlingen. Man droppar på preparatet på nacken, och det ger inga biverkningar. Det kan räcka med att ge det en gång, dock brukar man ge det två gånger (en månad emellan) för säkerhets skull. ExSpot är en liknande behandling (ges 2 ggr med 14 dagars mellanrum), denna behandling har dock i vissa fall gett klåda/rodnad på kaninerna, samt att den endast tar död på de kvalster som finns på kaninen vid behandlingstillfället.

En annan vanlig behandling är Ivomec, som ska ges tre gånger med 10-14 dagars mellanrum (ofta ger man även en fjärde gång, för att va säker på att bli av med det). Ivomec ges antingen i spruta under huden eller i munnen.

En behandling man absolut INTE ska använda sig av är Frontline, detta är rentav giftigt för kaniner, och resulterar i kramper och död!

Det är också mycket viktigt att behandla miljön mot kvalster samtidigt som kaninen behandlas, annars kommer kaninen att smittas på nytt så fort den kommer tillbaka. Huset/lägenheten/rummet bör dammsugas noggrant, buren desinficeras (med tex virkon), burmattor tvättas (i över 60°C), lös utrustning kan gärna frysas och andra djur som kaninen har kontakt med bör behandlas förebyggande mot kvalster, eftersom de också kan vara bärare av kvalstren och utgöra en smittkälla. Hittar man kvalster på en av kaninerna måste alltså samtliga behandlas.

Kvalster sprider sig lätt, och eftersom kaninerna inte alltid visar några symtom är det inte alltid de upptäcks. Det kan därför vara bra att ta för vana att ibland kolla igenom kaninernas pälsar. Upptäcker man att ens kaniner har kvalster bör man behandla dem, inte bara för sina kaniner skull utan även för andras, så att de slipper få kvalster på sina kaniner. Av samma anledning bör man avstå från tävlande med kaninerna tills kvalstren är borta och kaninerna färdigbehandlade